Vad behöver du tänka på som varumärkesinnehavare när du använder ditt varumärke? Är det bra eller dåligt om varumärket hamnar i en ordbok och blir en del av språket. I den här artikeln reder vi ut begreppen. 

Ni har kanske läst och hört att vissa varumärkesinnehavare vill att deras varumärken tas bort ur ordböcker. Varför vill man det? Är det inte bra att ordet står där så att alla kan förstå det? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Poängen med att investera i och registrera ett varumärke är att man vill få ensamrätt till det. Man vill att varumärket ska förknippas med just ens egna varor eller tjänster och därför vill man inte att något annat företag ska börja använda varumärket på sina produkter.  

Om du har en varumärkesregistrering är grundprincipen att ingen annan får använda ditt varumärke eller ett märke som kan förväxlas med det för liknande varor/tjänster utan att du som innehavare har gett ditt tillstånd. Som regel investerar företag stora belopp för att bygga starka varumärken som förknippas med företagets produkter och identitet. Vad vore Apple, Microsoft och Coca-Cola utan sina varumärken? Om varumärket hamnar i en ordlista betyder det sannolikt att det har blivit ett ord som används i språket och som är synonymt med en viss produkttyp eller företeelse. Det kan handla om varumärken som Keso, Permobil, Googla, Thermos, Lego m.fl.  I varumärkessammanhang brukar man säga att varumärket degenerar om det har blivit ett ord i språket. Då har det inte längre samma särskiljningsförmåga och risken är att vem som helst då kan använda varumärket/ordet för att beskriva sina varor eller tjänster.  

Du som varumärkesinnehavare riskerar alltså att förlora ensamrätten till varumärket och andra kan rida på dina investeringar. Problemet uppkommer ofta när du är först med en produkt på en marknad. Därför gäller det att vara mån om att vårda sitt varumärke genom att exempelvis markera mot otillåten användning och genom att använda det på ett sätt så att folk förstår att det är ett varumärke. T.ex. säga ”vår värmeisolerande flaska Thermos” eller ”det är vi som gör färskosten Keso” för att poängtera att det rör sig om ert varumärke för en specifik produkt snarare än en generell beteckning för en produkttyp.   

Om du har frågor om varumärken eller juridik kopplad till marknadsföring, kontakta: 

Ulrika Wendt, jurist på ulrika.wendt@sverigesannonsorer.se 

Jakob Rönnerbäck, jurist på jakob.ronnerback@sverigesannonsorer.se 

Relaterade artiklar

Nästa år börjar EU:s nya regler för miljöpåståenden att gälla – nu presenterar EU-kommissionen ny vägledning

Direktivet Empowering consumers for the green transition introducerar en rad nya regler som påverkar förutsättningarna för att göra marknadsföring med miljöpåståenden, däribland strängare krav för allmänna miljöpåståenden, visionspåståenden och användning av hållbarhetsmärkningar. De nya reglerna börjar att gälla under hösten nästa år,…

EU-kommissionen presenterar förslag till förenklingar av dataskyddsregler – stora nyheter för cookies  

Som del i EU-kommissionens pågående arbete med att förenkla och förbättra befintliga regelverk presenterades den 19 november ett förenklingsförslag för det digitala området (”Omnibus VII”). Förslaget innehåller kortfattat ändringar som bland annat kan komma att påverka reglering av personuppgifter, cookies…

De nomineras i 100-wattaren 2025

I år har 66 bidrag lyckats ta sig igenom juryns nålsöga och nominerats i 100-wattaren 2025, tävlingen som belönar kommunikation som ger effekt. Årets kunniga jury på 70 personer i sju jurygrupper, har nominerat 66 tävlingsbidrag, fördelat på tio kategorier. 

KO för grupptalan för 50 000 privatleasingkunder –miljardbelopp på spel 

KO har framgångsrikt drivit en process i patent- och marknadsdomstolen mot banken DNB vad gäller oskäliga avtalsvillkor för konsumenter som har privatleasat en ny bil via DNB. Som KO beskriver det har DNB och bilhandlarna marknadsfört bankens månadskostnad som fast, där allt skulle ingå förutom drivmedel, vägtrafikskatt och…
Fler artiklar